Universums historia är vår historia

Nu, äntligen så är det vetenskapligt bevisat, det som många  sagt och pratat om tidigare :).

Det hör till människans natur att någon gång under vår livstid ställa oss frågor som, -Vart kommer vi ifrån? och -Varför är jag här?

Vår historia börjar vid universums uppkomst, för 13,7 miljarder år sedan.
Den innehåller oräkneliga stjärnor och galaxer, universum är fyllt av ofattbara under och dom är alla kopplade till oss.
Vi är en del av universum så universums historia är vår historia.

När vi förstår vårt eget ursprung så förstår vi också stjärnornas liv och hur deras kolaps och död tillför universum nytt liv. För varenda del av vår kropp bildades under dom första minuterna av universums existens. Och dom omvandlades djupt inne i stjärnor och formades i rymdens glödande smältungnar. Ni kasnke har hört ordet stärnstoft?

Stjärnstoft

Varje människa består av fem element, jord, vatten, energi (eld), luft och eter.
Fem odelbara element. Enligt te.x hinduismen så återvänder dessa element till universum när vi dör.

Genom förbränning så kan de fem elemneten som de anser att kroppen består av gå tillbaka till universum och återanvändas. Dom tror också att det bara är genom denna process som nytt liv kan skapas. Dom tycker inte att man ska oroa sig alltför mycket över döden, -det är lite som att byta kläder.

Den här urgamla tron snuddar vid en djup sanning om hur universum fungerar.
Varenda atom i vår kropp är ett resultat av kosmisk återanvändning, en process som en gång började långt ute i rymden.
För att förstå hur det har gått till så måste vi titta på stjärnorna i alla deras livsstadier.

Det är i en nebulosa som stjärnorna föds, stjärnorna brinner sedan i flera miljarder år innan deras ofantliga bränslekonsumtion tvingar dom att expandera till jättar, hundratals gånger så stora som vår sol. När stjärnorna till sist dör så gör dom det med den största smällen i universum.
Dessa explosioner är vårt kosmiska ursprung och det gör oss alla till stjärnstoft.

För att förstå hur vi komit till av material från stjärnorna så måste vi inse att allting ingår i ett kosmiskt kretslopp av liv och död. Det är lätt att se här på jorden.

Himalaya är världens högsta bergskedja men konstigt nog också en av de yngsta. På dinosauriernas tid så var det ett hav där. Himalaya har alltså inte alltid varit en bergstrakt, det ser man tydligt om man tittar närmare. Stora delar av himalaya består av kalksten. Den är sedimentär, det betyder att den har bildats av levande varelser som efter döden sjunkit till havets botten där de så småning om bildat berg. Under årmiljonernas lopp har havsbotten höjts och bildat dom här höga topparna.
Fossil efter havsdjur har t.o.m hittats på mount everest topp.
Det är ett tydligt exempel på det oändliga kretsloppet av jordens resurser som har pågått sedan tidernas begynnelse och som fortfarande pågår.

Bergen har varit levande organismer.
De och vi består av samma material. Inget nytt tillkommer.
Återvunnet material bildar omväxlande liv och berg. Det är ett exempel på återvinningsprocessen på jorden.

Förklaringen till att berg kan förvandlas till levande varelser och att levande varelser kan bilda berg är att allting är byggt av samma beståndsdelar.
De beståndsdelarna är atomerna.
På jorden så finns det 92 olika typer av atomer och varje typ utgör ett grundämne.
Varenda sten, varenda moln, alla levande varelser består av olika kombinationer av dom här grundämnena och det leder till ett rikt mångfald på jorden.

Kemilådan på jorden sträcker sig långt utanför vår planet. Vi har varit på månen och vet att den är rik på helium, silver och vatten. Vi har skickat landare till våra grannplaneter och upptäckt att på Mars så finns det mycket järn. Vi har sänt rymdskepp till solsystemets yttre delar och sett att på Nepturnus finns det gott om organiska molekyler t.e.x metan.
Vi har alltså kunnat undersöka vad de andra planeterna består av.

Men stjärnorna ligger så oerhört mycket längre ut i rymden. Till och med vår närmaste stjärna (efter vår egen sol) Alfa Centauri ligger 10 000 gånger så långt bort som Nepturnus eller med andra ord 4,2 ljusår från jorden. Och till den närmaste galaxen, Andromedagalaxen är det 2,5 miljoner ljusår.

(vår galax, vintergatan)

Den enda kontakt vi har med stjärnorna är det svaga ljus som når oss genom universum.
Men det fantastiska är att vi kan använda det ljuset för att ta reda på exakt  vad dom här avlägsna världarana består av, grundämnena avger nämligen olika unik  färger när de förbränns.
Ljusspektrat från vår närmaste stjärna (solen) liknar en regnbåge.
Samma färger representerar vårt chakra, spännande!

Mängden grundämnen kan variera men vilken stjärna i rymden vi än studerar så hittar vi samma 92 grundämnen som finns hos oss på jorden.
Det betyder att jorden, jag och du, växterna runt oss och hela universum består av samma ämnen.

Vi är alla en del av universum eftersom vi består av samma stoft som stjärnorna och galaxerna :).

Men var kommer allmateria ifrån? Hur har den uppstått? Och hur har den skapat oss?

För att få svaren på dom frågorna så måste vi gå tillbaka till själva tidens början.
Det unga universum skilde sig mycket från dagens, det fanns inga stjärnor eller planeter.
Det hela var en soppa av allementar partiklar, protoner. Och dom enkla partiklarna utgör grunden till all materia.
Så under tidens första ögonblick för ungefär 13,7 miljarder år sedan skapades hela universums byggstenar.

Ur protonerna har alla grundämnen uppstått och den mekanismen är så enkel att alla kan förstå den.
Enda skillnaden mellan de olika grundämnena är antalet protoner.
En proton föreställer väte, det vanligaste grundämnet i universum. En proton i mitten betyder att det är en väteatom, grunden till alla andra typer av atomer.
När två protoner placeras tillsammans så omvandlas en av dom till en neutron, en annan av universums grundläggande byggstenar.
Genom att alltfler protoner och neutroner förenas genom en process som kallas för kärnfusion skapas alla grundämnen. Ju fler protoner som förenas desto tyngre grundämnen får vi.
Tills vi har alla som finns på jorden.
Så genom fusion av väteatomer byggs allting i universum upp.

Det låter kanske som en smärtfri process men sammansmältningen av 2 protoner är en extremt smärtsam historia.
En av dom få ställen här på jorden där det finns tillräckligt mycket energi för att en fusion mellan protoner skall vara möjlig är inne i kärnladdning. Den mesta energin i en kärnladdning frigörs på mindre än en microsekund. Att åstakomma en fusion är en av människans största prestationer. Det dröjde till mitten av 1900-talet innan man lyckades, för det är otroligt svårt att slå ihop 2 protoner.

Att frigöra den mäktiga fusionskraften är en oerhörd teknisk bedrift men det är faktiskt det mest naturliga i världen för det händer hela tiden. Och det bara några miljoner kilometer ovanför våra huvuden.
Det är den processen som driver stjärnorna, energin som frigörs via fusion gör att stjärnorna lyser  och ljuset från solen fyller solsystemet med den värme och det ljus som gör att det finns liv på jorden.

Det är förvandlingen av ett grundämne till ett annat som gör det möjligt för oss att finnas till.
Det är grundämnena som bygger upp vår värld och även oss själva.

Men var kommer grundämnena ifrån?

När vätet tar slut för en stjärna så börjar den dö men den slocknar inte lungt och stilla.
Stjärnan blir hetare och hetare tills den plötsligt flammar upp.
Under en tid av 10 000-tals år sväller den upp till flera 100 gånger sin ursprungliga storlek. När den blir så stor så kan den inte upprätthålla temperaturen på ytan och när den svalnar får den en döende stjärnas karaktäristiska färg, den blir en röd jätte.

Men det som ger upphov till dom andra grundämnena är inte det som sker på ytan utan det som pågår i stjärnans inre. Och det är djupast nere i kärnan som livets alla beståndsdelar bildas genom olika fusioner. För varje fusion så blir stjärnans kärna hetare och hetare och när den väl kolapsar och dör så alstras den högsta temperaturen i universum 100 miljoner grader, de förhållanderna varar bara i ca.15 sekunder men det räcker för att de tyngsta grundämnena skall bildas, däribland guld.
Utbrottet kallas för supernova och det är den kraftigaste explosionen i universum.
Dess pariklar av grundämnen sprider sig sedan i hela universum och därmed också jorden.

Det är underbart och inte konstigt att vi tittar upp i himlen och beundrar stjärnhimmlen.

Så nu när höstmörkret infinner sig så kommer i alla fall jag att betrakta stjärnhimmlen och känna tacksamhet och tillhörighet till alltet :).

Sänder mängder med ljus & kärlek till er alla och komihåg att vi alla består av stjärnstoft :)