Vi skulle behandla andra som vi själva vill bli behandlade, med respekt, tillit, omhändertagande och kärlek. Men för att vi ska kunna lyckas med det så måste vi först lära oss att älska, respektare och ta hand om oss själva.
Vet inte vad som har hänt de senaste 20-30 åren när det handlar om att bry sig om sin nästa.
Jag går tillbaka till min barndom, då fanns det alltid tid till att umgås, att hälsa på far och morföräldrar, vänner, släktingar mm, vi gjorde något tillsammans, vuxna & barn.
Nu säger jag inte med detta att allt var bättre förr men just det här med att umgås och att se varandra tror jag har ändrats radikalt och det är så sorgligt.
Den spiralen måste vända och vi kan inte vänta på att andra ska göra det.
Det vi kan göra är att börja med det själv och på det sättet sprida det vidare till andra.
Att vara en ljusbärare.
Tänk om alla handlingar gjordes utifrån kärlek?
En Aborigin fick denna frågan av en turist:
- Hur säger man tack på erat språk?
Han svarade:
- Vi har inget ord som heter Tack eller Förlåt i vårt språk, för vi förutsätter att vi alla gör det som är rätt.
Men vad är kärlek för dig?
Kärlek för mig är att ge utan att förvänta mig något tillbaka
Att lyssna utan att dömma, att trösta, att stötta, att hjälpa, att ge hjälp genom självhjälp,
att visa respekt, att ha tillit, att se med ett öppet sinne, att dela med mig, att ha kärleksfulla tankar.
(bild lånad av Google.se)
I morse när jag stod och väntade på bussen så såg jag ett svanpar i sjön som ligger nedanför.
Dom kom flygande och landade bredvid varandra och jag fylldes med en härlig känsla.
Dessa underbara väsen, så vackra och ståtliga.
Den känsla jag upplevde var KÄRLEK.
Massor med kärleksfulla kramar till er :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar