Gårdagen fick mig att tänka på detta. Efter jobbet så besökte jag min underbara vän Anna och gissa om tiden bara flög iväg, men det gör den oftast när man har trevligt. Vi pratade om både stora och små saker, allvarliga och skrattandes, så härligt :).
Tack Anna för att du är min vän, tack också till alla mina andra fantastiska vänner, ni skänker mig en enorm lycka och kärlek.
När jag kom hem så var hela familjen samlad, äldste sonen och hans flickvän hade kommit hem.
Och jag fick ännu en dos av vänskap och kärlek. Jag fick en spontan present av min son, en ljuslykta i smide som hade formen av ett hjärta, så fin. Som om inte det skulle vara nog så fick jag även en dikt.
Den löd så här:
Mamma
Du är där när jag behöver dig,
du glömmer dina egna bekymmer.
Du är min tillflykt, min klippa,
med dig känner jag mig trygg.
Kanske borde jag berätta för dig oftare hur mycket
jag uppskattar dig, men du är den jag älskar.
Du är ljuset i mitt liv.
Vad ska man säga, mitt hjärta fylls med glädje, tacksamhet och kärlek, det flödar och bubblar över och jag tänker att det är det här det handlar om att ge, att få, att ge, att få i ett ständigt kretslopp.
Genom att ge och visa kärlek och omtanke så ger det den man ger möjligheten att ge den till andra.
Jag skrev ett inlägg igår där jag bestämde att denna dag skulle vara kärlekens dag och det blev den verkligen.
Massor med kärlek och ljus till alla med en önskan om att ni alla får en underbar dag .
//Kramar i massor :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar