Acceptans

Jag tillåter mig att känna det jag känner, oavsett natur,
släpper det och har fullständig tillit till att universum för mig exakt dit jag ska.

Jag vet att jag kan styra min dag genom att fokusera på det positiva som finns runt omkring mig, syrenerna som doftar, människor jag möter, solen som skiner, ja listan kan göras hur lång som helst.
Men jag vet också att man inte ska försöka blunda för de mindre positiva känslorna man bär, de är oftast vägvisare till vad man behöver titta närmare på för att nå sitt högsta bästa.

Det finns en stor skillnad i att älta bekymren eller att känna dom och acceptera dom.
När vi har accepterat dom så kan vi på ett öppet sätt titta på lösningar som tar oss vidare.

Ett accepterande förhållningssätt innebär inte att avstå från att söka förändring i en svår situation, utan att sluta föra krig mot tillvaron och sig själv.

Jag önskar att alla kan finna sin väg till acceptansen.
Att finna tilliten till att allt löser sig till vårt högsta bästa och att vi inte står ensam.

När vi lyssnar till vårt hjärtas röst och följer den så får vi allt stöd vi behöver.

En förutsättning för att finna detta är att ge sig själv tid att lyssna inåt, verkligen lyssna utan att försöka försköna det som kommer.

När vi börjar att lyssna på oss själva, accepterar det som är, har tillit till att allt löser sig till vårt högsta bästa och agerar utifrån det vi finner så fylls vi med kärlek till oss själva och när vi fylls av kärlek till oss själva så kan vi också dela med oss av den till alla och alltet.
Och när vi delar med oss av vår kärlek till andra så ger vi också dom möjligheten att stå i sin fulla potential.

Sänder er massor av kramar, ljus & kärlek